Norge. Att en människa kan bära på så mycket hat, så mycket avsky, och förstöra så många liv. Inte bara  offernas, utan alla de som stod dem nära. En förälder, ett syskon, en mormor, en vän. Så många liv som aldrig kommer bli som förr. Det är ofattbart och helt obeskrlivligt att en människa har förmågan att ens tänka, och än mindre utföra något likt detta.

Det gör ont i magen när jag tänker på vad de överlevande, och anhöriga måste ta sig genom för att ens orka gå upp nästa morgon. Att orka äta, prata, och andas igen. Hur kan man se den minsta stråle ljus genom totalt mörker?

Vi lever år 2011, men fortfarande händer saker som det här. Har vi inte lärt oss något av alla de år vi levt på jorden? Våld föder bara mer våld. Punkt. Vi måste visa att godheten är starkare än det onda. Vi måste värna särskilt om varandra. Le. Skratta. Älska. Sprid kärlek runt om dig, skjut ut den likt strålar kring dig. Visa världen att vi är goda. Vi är starkare än vi tror!

Jag talar nog för oss alla när jag säger att vi idag kramar en vän lite längre, trycker en hand lite hårdare, och uppskattar våra nära och kära lite mer. Idag tänder jag ett ljus för Norge, och människorna där, men också för framtiden och en godhet som förintar den grymhet som vi nyss sett prov på. Hopp är det sista som lämnar en människa. Och idag skänker vi allt vårt hopp till Norge.

♥♥♥♥